Reflektioner över min dagbok

Under två veckor skulle jag skriva ner vilken media jag konsumerade, men det var inte så lätt som det verkade. Det är svårt att skriva när man gör en sak eller en annan, det är svårt att tala om ifall man använder datorn som ett media när man sitter och skriver ett arbete samtidigt som man har msn igång, och Facebook står på i bakgrunden så att man ska kunna gå in och uppdatera sig emellanåt, och maillådan står öppen för att man ska höra eventuella pling.

Använder man då media eller arbetar man och studerar?

Svaret är väl förmodligen att man gör allt på en gång. Idag kan vi inte längre urskilja vad som är medier och vad som är annat. Inte alltid i alla fall.

Vad jag ser när jag tittar på min dagbok, som jag inte riktigt visste, är att jag tittar så lite på TV. På de två veckorna som jag skrev dagboken blev det 2½ timmes TV-tittande och det var ganska mycket för att vara mig. Jag trodde nog att jag såg mer på TV. Sedan slogs jag av hur mycket tid jag tillbringar vid datorn. Jag sitter ofta med den på "i bakgrunden" när jag gör annat. Datorn är utan tvekan det "medieverktyg" jag använder mest. Att vara ute i den "digitala världen" är berikande på många plan. Jag facebookar, bloggar, twittrar, läser nyheter, msn:ar, spotifyar, läser andras bloggar, studerar, läser forum etc. etc över nätet. Jag är definitivt - vad man kan kalla - nätberoende.

När jag säger (medger?) att jag är nätberoende, gör jag det med den bestämda uppfattningen att det är nyttigt att vara det. Om man ständigt känner att man utvecklas, lär känna nya vänner och utvecklar relationen med gamla vänner, om man lär sig om andra människors vardag och liv, om man skaffar sig nya insikter och infallsvinklar i olika frågor hela tiden, så måste det vara nyttigt att vara "nätberoende".

Ibland kan jag förbanna att jag är för gammal för att få vara med om detta som tonåring. Tänk vilka möjligheter även den blyge har att hänga med idag. Naturligtvis kan det också vara skapa jobbiga och ångestladdade situationer, men mest tror jag att det främjar umgänget mellan ungdomarna, och underlättar för alla att ta kontakt med varandra.