På Medierådets hemsida kan man läsa om en doktorsavhandling av Ulrika Sjöberg. Avhandlingen heter "Screen Rites - A study of Swedish young People´s use and meaning-making of screen-based media in everyday life”, och handlar om hur ungdomar använder TV- datorspel och Internet. I undersökning kan man se tydliga skillnader mellan vad flickor och pojkar tycker om för spel. Det kommer väl inte som någon överraskning att pojkar föredrar actionsspel och att flickor oftare föredrar kunskapsspel eller äventyrsspel – alltså de spel man förväntar sig utifrån de givna könsrollerna. Undersökningen berättar också att de barn som går emot givna könsroller och spelar spel som förväntas tillhöra det andra könet, ofta gör detta i det dolda för att slippa bli retade.
Ungdomsstyrelsen har kommit fram till att datorspel är ett av ungdomars vanligaste fritidsintressen. I rapporten ”New Game – om unga och datorspel” (2006) kan man läsa att en fjärdedel av alla 13-20-åringar spelar datorspel varje, eller nästan varje dag. 77% av alla pojkar i åldersgruppen spelar någon gång i veckan, medan bara 24 % av flickorna spelar varje vecka.
Ladda gärna ner Medierådets Power Point om Ungas medievardag (ca 2MB). I den kan man hitta en hel del matnyttigt om medievardagen och en del om skillnader mellan flickors och pojkars medievanor. Den kan vara bra att ha på ett föräldramöte eller i en diskussion med kollegor.
Vad säger då detta oss?Är skillnaderna sådana att barnens förutsättningar för vidare inlärning blir ojämnlik? Är den ena typen av spel bättre för barnen än den andra? Finns det någon egennytta i att jämna ut skillnaderna i vilka spel man spelar?
Jag tror inte det. Jag tror inte att det är här som de avgörande skillnaderna finns. I och för sig kan vi läsa på Medierådets hemsida att ” Under de senaste decennierna har man kunnat märka en ökning av intelligensen mätt med intelligenstest. En del forskare påstår att detta har ett samband med barns ökade tv- och datorspelande.” Och då borde ju pojkarna ligga bättre till eftersom de spelar mer TV- och datorspel än flickorna. Men detta är ju bara en hypotes av många.
I sin avhandling har Helene Danielsson följt ett antal medieprojekt för att utvärdera vad eleverna egentligen lär sig och vilka problem som kan uppstå. I Medieresor kan vi läsa att hon i avhandlingen konstaterar att flickor och pojkar möter tekniken på olika sätt. Flickorna arbetar oftast mer systematiskt och närmar sig de tekniska apparaterna med försiktighet, medan pojkarna har lättare att improvisera. Detta betyder ju inte att alla pojkar är trygga och alla flickor otrygga, men majoriteten. Här har vi lärare ett jätteansvar att ge flickorna den tid de behöver för att känna sig trygga med tekniken.
Min erfarenheter säger mig (helt ovetenskapligt) att flickor fokuserar mer på sina mobiltelefoner, och pojkar mer på sina datorer. För flickorna är mobilen ofta den viktigaste tekniska prylen och för pojkarna brukar det vara datorn. Det är spännande att sätta den erfarenheten i relation till hur vi i skolan ser på datorer och mobiler. Det pratas mycket om hur viktigt det är att datortätheten ökar och att alla får tillgång, medan det på många skolor fortfarande råder mobilförbud.
Kan vi inte använda mobilen i undervisningen då? Läs på Mikael Hanssons blogg. Varför inte använda mobilens filmfunktion, och låta eleverna redovisa arbeten i filmform. Varför inte använda den som kamera? Kanske har någon en mobil med GPS... Allt eftersom tekniken utvecklas, ökar också möjligheterna att använda mobilen i undervisningen. Att man dessutom kan använda mobilen som kalender, för schemaändringar och för annan informationsspridning, gör ju inte saken sämre.
Min dotter och hennes kompisar hittade alternativa användningsområden för sina mobiler. När filmen gjordes var tjejerna 14-15 år. Det är ingen lång film, men roligt hade de:)
3 telefoner på bordet och en i handen som filmar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar